Mötet med besten

Fredag och lördag har spenderats i Katrineholm vilket innebar skogspromenader så det stod härliga till. På lördagens promenad mötte vi Vicke och hennes labbe Alva, Ruffe blev stormförtjust, det var dock ett stoort hinder som fick Ruffe att inte riktigt tordas fram. Med sig hade de en gigantisk "hund" som Vicke dessutom sattt på, Ruffe morrade lite mörkt för att se om det blev någon reaktion men icke den, jättestora "hunden" bara tittade på honom. Ruffe var väldans konfunderad. Men när Alva släpptes lös och leken drog igång så glömde Ruffe bort besten och rusade över gärdet med Alva och hade jätte kul, så kul att han glömde bort att vara jätte rädd för den stora besten så han kröööp fram till denna som samtidigt sänkte sin mule och de nosade hastigt på varandra innan Ruffe försvann som ett skott...otäck sak det där. Men när Vicke red vidare på sin HÄST tillsammans med Alva så följde Ruffe med och sprang så fint bredvid den otäcka besten och Alva som om ingenting och sket fullständigt i matte och husse som ropade och gick åt ett annat håll. Antagligen en vaxpropp som satt sig fel igen.

En herres gyllne ålder

Den har Ruffen nu uppnåt, närmare bestämt åldern av 6 mån och lite till. Nu har den berömda könsmognaden slagit till med dunder och brak. Lillen har lärt sig lyfta på benet minsann kissar nu inte som en tjej längre och är mäkta stolt över detta. Så pass stolt att benet ibland lyfts vid varje stolpe, jordhög, snödriva och allt annat som sticker upp och kan skvättas på, även om det inte kommer någon skvätt. De promenader som tidigare tog en kvart tar nu det dubbla då alla kissfläckar skall undersökas i tio minuter innan man kan passera. Att husse och matte inte är lika intresserade av detta är något Ruffe har väldans svårt att förstå, så om de börjar gå vidare lägger man sig helt sonika vid fläcken bestämt så det tar tvär stopp för dem. Det verkar dessutom som att herrn har vaxproppar i öronen som kommer och går då han av och till blir stendöv och efter ett tag tittar frågande på matte; -Jag ser att läpparna rör sig men jag förstår ingenting, pratar du inte med mig så fortsätter jag med mitt.. detta fenomen tycks oftast inträffa när det är andra hundar i närheten och då främst när välsvarvade chihuahua damer går förbi och viftar på rumpan, då blir Ruffe helt till sig.

Jullovet

Oj oj nu har det varit dålig uppdatering, men Ruffen har haft jullov. Jullovet har innefattat en härlig skidresa och en massa snöbus. Nyår firades i Tandådalen bland familj, skidor och raketer, Rufus var lite fundersam över raketerna men reagerade inte nämnvärt och husse och matte tyckte han var så duktig för small och blinkade det gjorde det väldans. Det bästa med resan tyckte Ruffe var alla hundar som fanns att leka med och all denna snö som är så rolig! Efter resan sov Rufus konstant i några dagar så de är ganska svarta inga minnen, men annars har det varit korvgrillning, skridskoåkning och en massa skogsturer som innefattat jullovet. Men nu är Ruffe tillbaka i vardagen igen, skolan har dragit igång för hela familjen, husse o mattes universitets studier och Ruffens grundkurs.

Jullovet i bilder;

Julafton;

Tandådalen;







Rufus och kusin Alice diskuterar dagen;


Slagen hjälte hemma igen;

Finfrämmande utav polaren Max med co. Lillkillarna blev trötta frammåt småtimmarna;